MY LIFE IN NEW ZEALAND

Bästa sista dagen

Igår var det vår sista dag i Paihia. Sorgligt men sant. En månad blev det tillslut, mycket längre än vi tänkte från början. 

Dagen kunde inte varit bättre! Vi gick upp tidigare för att kunna börja jobba och sen komma iväg på vår bestämde båttur. Kl 1 va vi nere vid stranden där det stod en waka (båt, se bild nedan) och väntade. Det va jag, Mathilda, svenska Erik, tyska Marie och Miriam, T och Ts kompis Rob som skulle med. Vi paddlade på stora vågor ut till några av de ca 150 öarna i Bay of Islands. Vid stannade och samlade pipis och cockles som är olika sorts musslor och då fick vi smaka på några råa. Helt okej men inte jättegott. På nästa ö, ToreTore, gick vi upp till en utsiktsplats där man ibland kan se delfiner men lyckan va tyvärr inte med oss den dagen. 

När vi hade kommit till den sista ön tog T fram ett litet "stormkök" och hällde i halvsvatten i grytan. Sen va det bara att koka musslorna, fram med soja och wasabi och smaklig måltid. Det va faktiskt riktigt gott men det gjorde nog en hel del att vi satt där på en sten på stranden och åt det vi själva fiskade upp med händerna en timme tidigare. 

Halv åtta på kvällen skrev T "Al good wat r yous up 2" och att han satt och väntade på oss. "Ni måste ju gå ut och festa när det är sista kvällen". 

3 halvlitersglas gav han oss på Titos och sen bar det av 20 meter bort till Pipi Patch. Baren där vi varit mest och som trots det trånga utrymmet är bättre än de flesta dansställen jag varit på. Pipi stänger 1 och 00.40 stängdes musiken av och mannen i högtalaren säger "Vi har två tjejer som lämnar oss imorgon, Julia och Mathilda från Sverige, kan ni komma upp och ställa er på bardisken". Ni skulle sett våra miner, och det va ju bara att gå fram och kravla sig upp på baren. T kom fram och sa att de hade en överraskning och att vi skulle va redo med kameran. De skulle göra en haka. Jisses så glada vi blev! 

Ni som inte vet vad en haka är borde söka på youtube men en kort lite förklaring är "En maorisk krigsdans som innehåller ett stridsmässande med handgester, fotstampande, ögonrullning, grymtningar och tunguträckning. Dansen utfördes oftast av krigare före en strid, där dansen visade upp deras styrka och mod och orden var till för att förolämpa motståndarna." Tack Wikipedia. 

T, Rob, Nick och RayRay med bara överkroppar började skrika och stampa och sen va hakan igång. Jag ryser bara jag tänker på det. De gjorde en haka bara till oss och jag kommer aldrig någonsin glömma det ögonblicket, helt magiskt. Jag filmade det hela och det finns snart på Facebook. Inte så bra bild men bättre ljud. 

Efter Pipi hade stängt gick alla hem till T som vanligt och där blev det dans och prat och en massa massa hejdåkramar. Som jag kommer sakna alla!! Jag har dock lovat T att komma tillbaka innan jag åker hem så det måste jag hålla. 

Imorse tog vi bussen till Tokoroa och här stannar vi till fredag då det bär av mot Wellington. 

Tack och bock! 

Alla med Rob i mitten